Tillgänglighetslagen: gränsen går vid tio anställda

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet har gällt i drygt ett år, och frågan vi får oftast är om den träffar en vanlig företagshemsida. För de flesta små företag är svaret nej – men gränsen är skarpare än man tror, och den går vid antalet anställda.

Vad lagen kräver

Lagen tillämpas sedan 28 juni 2025 och bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Den ställer krav på att vissa produkter och tjänster ska gå att använda även av personer med funktionsnedsättning. Den tekniska ribban är standarden EN 301 549.

Bland tjänsterna finns e-handel, banktjänster, e-böcker, telekomtjänster, transporttjänster och medietjänster. Bland produkterna finns datorer, routrar, digitalboxar och självbetjäningsterminaler.

De två gränserna som avgör för ett litet företag

Antalet anställda. Mikroföretag är undantagna från kraven på tjänster. Ett mikroföretag har färre än tio anställda och antingen en årsomsättning på högst två miljoner euro eller en balansomslutning på högst två miljoner euro, med tröskelvärdena hållna under de två föregående räkenskapsåren.

Det betyder att antalet anställda är den enskilt viktigaste siffran. Ett bolag som växer från nio till elva anställda går rakt in i lagen, oavsett hur litet det är i övrigt. Notera också att undantaget bara gäller tjänster – säljer du fysiska produkter som omfattas gäller kraven ändå.

Vad på webbplatsen som räknas. PTS är tydliga med att bara de delar av en webbplats som hör till e-handelstjänsten omfattas. En ren informationssida utan försäljning på nätet är inte en e-handelstjänst. Har du en webbshop är det shoppens delar som ska uppfylla kraven, inte nödvändigtvis varje sida på domänen.

Vem som kontrollerar

Tillsynen är delad mellan fem myndigheter: PTS, Mediemyndigheten, MTM, Konsumentverket och Transportstyrelsen. PTS kan meddela föreläggande och ta ut sanktionsavgift.

Övergångsreglerna ger andrum: tjänsteavtal som slöts före 28 juni 2025 får löpa upp till fem år till, och självbetjäningsterminaler som redan var i bruk får användas i upp till tjugo år.

Två saker som ofta blandas ihop

Tillgänglighetslagen förväxlas regelbundet med DOS-lagen, webbtillgänglighetsdirektivet, som gäller offentlig sektor. Det är två olika lagar med olika omfattning. Driver du ett privat bolag är det den här lagen som är relevant, inte DOS-lagen.

Den andra förväxlingen är att tro att tillgänglighet bara handlar om skärmläsare. I praktiken är det samma arbete som gör en sajt bra för alla: tillräcklig kontrast, text som går att förstora, formulär med tydliga etiketter, och att allt går att använda med tangentbordet.

Vad det innebär i praktiken

Har du färre än tio anställda och ingen försäljning på nätet berörs du sannolikt inte av kraven. Har du tio anställda eller fler och säljer online berörs du, och då är det shoppens flöde – produkt, varukorg, kassa – som ska klara EN 301 549.

Oavsett vilket är arbetet värt att göra. Kontrast, tydliga formulär och tangentbordsnavigering är saker vi bygger in från början, eftersom de gör sajten bättre för varje besökare och dessutom hjälper i sökresultaten.

Källor

Vanliga frågor

Gäller lagen min vanliga företagshemsida?

Sannolikt inte, om du har färre än tio anställda eller om sajten bara informerar och inte säljer. Kraven på tjänster träffar e-handel, och mikroföretag är undantagna från just tjänstekraven.

Vad räknas som mikroföretag?

Färre än tio anställda och antingen omsättning på högst två miljoner euro eller balansomslutning på högst två miljoner euro, hållet under de två föregående räkenskapsåren.

Vi växer förbi tio anställda i år – vad gör vi?

Då omfattas ni av tjänstekraven. Börja med kassaflödet i webbshoppen: kontrast, formuläretiketter, tangentbordsnavigering och felmeddelanden som går att förstå. Det är där de flesta bristerna sitter.

Vilken myndighet kontrollerar?

Fem myndigheter delar på tillsynen. För en webbshop är det PTS som är mest relevant, och de kan både förelägga och ta ut sanktionsavgift.