AI-lagen gäller nu – men troligen inte för din marknadsföring

Den 2 augusti 2026 började EU:s AI-förordning gälla i den del som rör transparens. Två saker har spridits felaktigt sedan dess: att högriskreglerna började samtidigt, och att all AI-genererad text på en webbplats måste märkas. Ingetdera stämmer. Så här ser kalendern och kraven ut i verkligheten.

Det här gäller från 2 augusti 2026

Artikel 50 i AI-förordningen – transparensreglerna – började tillämpas den 2 augusti 2026. Datumet flyttades inte, trots att mycket annat i förordningen gjorde det. Bötestaket för brott mot artikel 50 är 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala omsättningen, det högre av de två.

Kommissionen antog riktlinjer för artikel 50 i juli 2026, tillsammans med en frivillig uppförandekod för märkning av AI-genererat innehåll.

Det här flyttades fram – och beslutet är taget

Diskussionen om att skjuta upp delar av förordningen är avslutad. Ändringen är beslutad som förordning (EU) 2026/1744 av den 8 juli 2026 och trädde i kraft den 27 juli 2026. Den som fortfarande läser att uppskjutningen är ett förslag läser något gammalt.

Del av förordningen	Ursprungligt datum	Gäller nu från
Förbjudna användningar, AI-kunnighet	2 februari 2025	oförändrat
Generella AI-modeller, sanktioner, tillsyn	2 augusti 2025	oförändrat
Transparens (artikel 50)	2 augusti 2026	oförändrat
Högrisksystem enligt bilaga III	2 augusti 2026	2 december 2027
Högrisk inbyggt i reglerade produkter	2 augusti 2027	2 augusti 2028

Dra i sidled för att se hela tabellen

För leverantörer vars generativa AI-system redan låg ute före den 2 augusti 2026 finns dessutom en övergångsperiod till 2 december 2026 för kravet på maskinläsbar märkning. Innehåll som publicerades före det behöver inte märkas i efterhand.

Den vanligaste missuppfattningen

Påståendet att "från 2 augusti måste allt AI-genererat innehåll på webbplatsen märkas" cirkulerar brett. Det stämmer inte för vanligt kommersiellt innehåll, och skälet är att reglerna träffar två olika roller.

Leverantören – den som bygger och släpper AI-systemet – ansvarar för att systemet är byggt så att användaren förstår att den talar med en AI, och för den maskinläsbara märkningen av det som genereras. Använder du ChatGPT, Gemini, Copilot eller en inköpt chattwidget är det de skyldigheterna som ligger hos din leverantör, inte hos dig.

Verksamhetsutövaren – du som använder systemet – har ett smalare ansvar. Det gäller känsloigenkänning och biometrisk kategorisering, deepfakes, och AI-genererad text som publiceras i syfte att informera allmänheten om frågor av allmänintresse. Produktbeskrivningar, tjänstesidor och blogginlägg om din bransch är normalt inte det.

Utöver det finns ett uttryckligt undantag: märkningsplikten för text faller bort när innehållet genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person bär det redaktionella ansvaret. Granskningen ska vara reell, inte ett hastigt godkännande.

Vad du bör göra ändå

Fyra saker, i tur och ordning efter hur mycket de är värda:

Låt chattbotten säga att den är en robot. Även där den strikta skyldigheten ligger hos leverantören kostar det ingenting, och det är vad kunder förväntar sig.
Notera att en människa läst igenom. Undantaget från märkningsplikten hänger på just det, så en enkel logg över vem som granskat vad är värd mer än den kostar.
Gör något litet på AI-kunnighet. Kravet i artikel 4 mjukades upp i juli: ni ska vidta åtgärder för att stödja kunnigheten hos personalen, och förordningen slår nu uttryckligen fast att ingen bestämd nivå krävs. En genomgång på en timme räcker långt.
Håll koll på marknadsföringslagen i stället. Den verkliga närtidsrisken för ett svenskt företag är inte AI-förordningen utan marknadsföringslagen (2008:486), som förbjuder vilseledande marknadsföring oavsett hur texten producerats.

Vem som utövar tillsyn i Sverige

IMY meddelade i juni 2026 att myndigheten blir marknadskontrollmyndighet under AI-förordningen, vid sidan av PTS och Finansinspektionen. Utredningen SOU 2025:101 föreslog i oktober 2025 hur den svenska anpassningen ska se ut, med sanktionsnivåer som speglar EU:s. Vi har däremot inte kunnat hitta någon antagen svensk lag med nationella sanktioner – förordningen gäller direkt oavsett, men den nationella sanktionsapparaten tycks ännu inte vara på plats.

Så gör vi

Bygger vi ett AI-steg åt dig står det i dokumentationen exakt var det sitter, vilken modell som används och vilken data den får se. Utkast går alltid via en människa innan de lämnar huset, och det är en behörighetsgräns i systemet snarare än en rutin någon kan glömma. Vill du stänga av AI-spåret helt går det, och då hanteras varje ärende av en människa från början.

Källor

Vanliga frågor

Måste jag märka texter som AI skrivit på min hemsida?

Normalt inte. Verksamhetsutövarens märkningsplikt för text gäller innehåll som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänintresse, och den faller dessutom bort när en människa granskat innehållet och någon bär det redaktionella ansvaret. Vanlig marknadsföring och produktinformation träffas normalt inte.

Vad gäller för en chattbot på sajten?

Besökaren ska förstå att hon talar med en AI. Kravet på att systemet ska vara byggt så ligger hos leverantören av botten, men skyltningen är billig och förväntad – låt botten säga det i sin första mening.

När börjar högriskreglerna gälla?

2 december 2027 för fristående högrisksystem enligt bilaga III, och 2 augusti 2028 för AI inbyggd i reglerade produkter. Det beslutades genom förordning (EU) 2026/1744 som trädde i kraft 27 juli 2026.

Vad kostar det att ha fel?

Upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala omsättningen för brott mot transparensreglerna. För ett litet svenskt bolag är den praktiska risken dock betydligt närmare marknadsföringslagen än AI-förordningen.